Integrerat mångfalds- och lärlingsarbete på Stockholm Vatten

Facit är tydligt! 40-50 lärlingar har tagits in i verksamheten. 1 (en) har lämnat – under en 10-årsperiod. Lärlingarna går in med en låg lön, men som går att leva av. Efter tre år är de färdiga med full lön och fullt ansvar.

- Det är lönsamt för alla parter. Vi ser människor som ska integreras i verksamheten. Då blir det till en helhet som vi vill ta ansvar för fullt ut, inte en policy som samlar damm. Vi får lojala, kunniga medarbetare som presterar högt. Jag är övertygad om att några av dessa ungdomar kommer att jobba här hela sitt arbetsliv.

Gösta Lindh, VD Stockholm Vatten AB, berättar om det samhällsnyttiga företagets sociala samhällsansvar, CSR, Corporate Social Responsibility.

- Vi ser det inte som en företeelse eller ett projekt som vi gör separat, utan ett tänk som vi integrerar i hela företaget, säger Gösta Lindh.

 

Ändå är Stockholm Vatten det första företag i Sverige som belönats med utmärkelsen CEEP CSR label, för att de ”levererar högkvalitativa samhällsnyttiga tjänster och på en mängd andra sätt bidrar till utvecklingen i den del av samhället de verkar”.  Alldeles utan varken CSR-ansvarig eller CSR policy.

 

 - Att ansvara för att 1,3 miljoner människor har ständig tillgång till rent vatten 24 timmar/dygn, 365 dagar om året, kräver engagerade medarbetare som kan sitt jobb, fortsätter Gösta Lindh. Det kräver också kunder/medborgare som har förtroende för leverantören så att de själva bidrar, exempelvis med att inte öka det idag 30 ton ovidkommande skräpet som spolas ned i avloppet.  Som monopolföretag har vi ett särskilt ansvar gentemot våra kunder.  Därför måste vårt företag spegla samhället, förklarar Gösta Lindh. Detta gäller både mångfald ur alla perspektiv, liksom att satsa på ungdomar i utanförskap. Att anställa människor helt enkelt!

 

 - Vi utgår ifrån vad de funktionsnedsatta kan göra – och skapar jobbet utifrån det. Det blir en riktig win/win-situation. Vi ger dem full lön då de gör ett riktigt bra jobb i den anpassade verksamheten. Vi har möjliggjort för människor att kunna flytta hemifrån för första gången i sitt liv, säger Gösta Lindh stolt som ett exempel ur verkligheten.

Lärlingssystemet började med rörläggare för ca 10 år sedan, och utökades sedan med att gälla även elektriker och underhållsarbetare. Nu är målet att kunna ta in 8-10 lärlingar per år.

 

 - Det kräver våra medarbetares engagemang, men det finns inget utrymme för negativa attityder. Jobbet ska göras, där har jag pekat med hela handen sedan start, säger Gösta och berättar att förslaget ursprungligen kommer från rörläggarna själva.

Det finns ingen yrkesutbildning för rörläggare, utan arbetsgivaren måste svara för den själv. Lärlingssystemet skapade ytterligare stolthet för jobbet och många tycker att det är roligt att få lära ut sina kunskaper till andra.

 

 - Vi bestämde oss för att rekrytera unga utan yrkeserfarenhet. Många har haft problem, är skoltrötta, men hos oss har de fått en roll i ett arbetslag, där man jobbar i par, berättar Gösta som menar att miljön är mycket bra för ungdomar som samtidigt får en uppfostran. Lärlingen blir del av ett kollektiv, där alla hjälps åt men det inte finns någon dedicerad handledare. På så sätt känner lärlingen sig snart som en del av en helhet, istället för i ett projekt.

 

 - Till en 110 kilos rörläggare kommer man inte försent… Det kräver att man tar ansvar och passar tider, ett bra exempel på kamratuppfostran i sin bästa bemärkelse, avslutar Gösta Lindh.

 

 

Här kan du se Gösta Lindhs föredrag om lärlingssystemet