Goda exempel från våra medlemmar

Här delar våra medlemsföretag konkreta exempel på hur de jobbar för att bli mer framgångsrika.

  • Fyrishov, enda bolaget i Europas besöksnäring med CEEP CSR Label!

    - Vi är väldigt glada och stolta över att få utmärkelsen CEEP CSR Label. Det visar att det fokuserade arbete vi gjort under många år, är rätt väg, säger Liisa E Hundertmark, vd Fyrishov AB. Fyrishov är det enda företag inom Europas besöksnäring som mottagit utmärkelsen, och det andra i Sverige!

  • Stockholm Vatten fick CSR Label IGEN!

    - Att som första svenska företag få CEEP CSR Label 2012 var ett jättebra kvitto på att vi jobbar rätt. Samtidigt blev det en uppmuntran i att jobba vidare och ta tag i de områden där vi kan bli bättre. Därför är det härligt att vi åter lyckats få utmärkelsen, säger Lars Lindblom, Kvalitets- och Miljöchef på Stockholm Vatten.

  • UMEVA tar socialt ansvar med fokus på personalen

    UMEVA ville kartlägga hur de lever upp till socialt ansvarstagande med fokus på personalen. De valde att utgå från ISO 26000 som är en internationell standard för socialt ansvarstagande. Den bygger på sju grundläggande principer som tillsammans definierar begreppet socialt ansvarstagande. De initiala områden UMEVA valde att undersöka var arbetsförhållanden samt samhällsengagemang och utveckling.

  • Stor variation i sätt att säkra kompetens inom arbetsmiljö

    Det finns en växande efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer. Det hänger bland annat samman med pensionsavgångar. Men titeln arbetsmiljöingenjör är inte skyddad. Den som kallar sig arbetsmiljöingenjör behöver inte ha en ingenjörsutbildning i grunden. Många företag köper sin kompetens på området via företagshälsan. Lite större företag brukar vilja ha en egen arbetsmiljöingenjör, särskilt om verksamheten har en teknisk inriktning. I en del företag delar man upp arbetsmiljöexpertisen mellan en personalspecialist, som sköter psykosocial arbetsmiljö, och arbetsmiljöingenjören som sköter teknisk arbetsmiljö och systemfrågor.

  • Rökfri arbetstid införs i Eskilstuna

    Efter årsskiftet har 200 kommuner valt att göra sina arbetsplatser rökfria. Från 1 maj införs rökfri arbetstid i hela Eskilstuna kommunkoncern. Men ESEM, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, är mitt uppe i en fusionering och väntar med införandet till i höst. När rökfri arbetstid införs får den som ändå vill röka vänta till lunchrasten och byta om från arbetskläder till privata kläder. Eftersom ingen ska behöva utsättas för rök eller röklukt gäller en gräns för rökning på 15 meter från jobbet. -Det här blir ingen stor sak hos oss, säger Anna Linder som är HR-specialist hos ESEM. För länge sedan införde vi att man fick gå ut om man ville röka, nu ska vi införa rökfri arbetstid. Det ligger i linje med vår friskvårdssatsning.

  • Pite Energi har ett av Sveriges bästa arbetsteam

    Pite Energi Handel AB vann i årsskiftet regionalt i Prevents tävling "Sveriges bästa arbetsteam". De var bäst i regionen Norrbotten, Västerbotten, Lappland. Med ökad tydlighet i arbetsorganisationen och satsning på arbetsglädje har Marknadsavdelningen på Pite Energi svetsats samman. Både produktivitet och nöjdhet har ökat. - En medarbetare anmälde oss till tävlingen för hon tycker vi är bra, säger Jörgen Hellsten som är marknadschef.

  • Gör skyddsrond med hjälp av app i mobilen

    Borlänge Energi använder den nya funktionen för skyddsronder i ENIA *via app i smartphonen. Skyddsingenjören Arne Torsgården har plockat ihop checklistor för skyddsrond av bland annat kontor, bilar, VA-nät och brandskydd. - Det går inte att göra skyddsrond på enklare sätt, säger han. Det är suveränt bra. I telefonen går det att bocka av frågor, göra anteckningar och skicka resultatet direkt in i vårt eget ENIA-system. När skyddsrondsprotokollet gått från mobilen in i Borlänge Energis ENIA kan det laddas upp i datorn och en handlingsplan tas fram för att rätta till eventuella brister som upptäckts.

  • Göteborgs Energi arbetar förebyggande med kränkande behandling och sexuella trakasserier

    Göteborg Energi har arbetat med attityd- och värderingsövningar för att diskutera frågor om sexuella trakasserier och kränkande behandling i flera av sina arbetsgrupper. Utgångspunkt är tre olika händelsebeskrivningar. Det handlar bland annat om komplimanger som känns jobbiga och om härskartekniker. - Vi ville få igång reflekterande samtal över exemplen, säger Peter Johannesson som är HR –strateg. På det här sättet kan det bli mer tillåtande att lyfta frågorna och det skapar en handlingsberedskap hos deltagarna. Genom övningsexemplen kan man hitta sätt att hantera en situation där någon blivit kränkt.

  • Entreprenörsanställda har fler olyckor och tillbud

    Umeå Energi ser samma trend som Arbetsmiljöverket varnar för. Det är mer vanligt att entreprenörer råkar illa ut. Därför behöver beställaren ha bättre uppföljning av säkerheten genom daglig närvaro och stickprov. Regelbrott måste få konsekvenser. Arbetsmiljöverket har nyligen redovisat en tvåårig inspektionsinsats om inhyrdas arbetsmiljö. De får mer skador än företagens egna anställda och många ställer inga krav på sin arbetsmiljö av rädsla för att inte få fortsatt uppdrag. Hos Umeå Energi finns inhyrda främst i kontorsmiljö medan andra delar av verksamheten istället anlitar entreprenörsföretag.

  • Framgångsfaktorer i en stor omorganisation

    Det kan vara bra att ta in extern hjälp inför stora förändringar. Att hålla tempo, ha en transparens i kommunikationen och en rimlig nivå på delaktighet. Så här gjorde Skellefteå Kraft. – Vi hade vuxit kraftigt, från 340 till 640 anställda och det behövdes en rejäl organisationsöversyn, säger Gunnar Tenevall som var personalchef när förändringen genomfördes. Det fanns organisatoriska barriärer för samverkan och det var inte rationellt att fortsätta att sköta verksamheten i olika ”stuprör”.

  • Integrerat mångfalds- och lärlingsarbete på Stockholm Vatten

    Facit är tydligt! 40-50 lärlingar har tagits in i verksamheten. 1 (en) har lämnat – under en 10-årsperiod. Lärlingarna går in med en låg lön, men som går att leva av. Efter tre år är de färdiga med full lön och fullt ansvar. - Det är lönsamt för alla parter. Vi ser människor som ska integreras i verksamheten. Då blir det till en helhet som vi vill ta ansvar för fullt ut, inte en policy som samlar damm. Vi får lojala, kunniga medarbetare som presterar högt. Jag är övertygad om att några av dessa ungdomar kommer att jobba här hela sitt arbetsliv.

  • Klättrare grovskrotade avfallspannan i Borlänge

    Att ta bort slagg som bildas av förbränningen är ett riskabelt arbetsmoment. Men i sommar har Borlänge Energi prövat en ny metod för att skrota sin avfallspanna. De har anlitat en klättrarfirma för att få ner löst slagg. Slagg bildas under förbränningen och måste tas bort årligen för att inte försämra pannans effekt. Som första steg i en slaggning går normalt ställningsbyggare in för att bygga en plattform där arbetet sedan kan utföras. Det är ett mycket osäkert moment eftersom löst slagg, som kan väga flera ton, riskerar att ramla ner från hög höjd över oskyddade personer. - Inför årets revision av avfallspannan diskuterade vi hur vi skulle lösa detta återkommande problem, berättar Miitri Weijden som är underhållschef hos Borlänge Energi. Då kläckte någon idén om att anlita klättrare som kan gå ner i pannan uppifrån och ta bort löst slagg innan vi går in och bygger ställning.

  • Tekniska Verken i Linköping i aktiv satsning på andningsskydd

    Andningsskydd används inte alltid fast de behövs. Det visar en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort. Många tycker att skydden är besvärliga. Och skadorna av att inte använda andningsskydd kommer oftast långt senare. Tekniska verken i Linköping arbetar aktivt med frågan - Jag slutade helt enkelt att köpa in de betydligt sämre engångsandningsskydden i papper, säger Micke Bengtsson som är arbetsmiljösamordnare. I stället fyllde jag på med halvmasker med gas- och partikelfilter. Det fick jag mycket skäll för av personalen som tyckte pappersskydden var lättare att använda och framför allt att ha med sig.

  • Chefer i Skellefteå Kraft lär om mänskligt beteende

    Nu utbildas chefer i Skellefteå Kraft med utgångspunkt från tekniker inom OBM (Organizational Behaviour Management). Det är konsekvenserna som styr mänskligt beteende och som chef ska man använda den kunskapen i vardagen. - Ledarskap är en profession i sig och som chef behöver man kunskap om beteendevetenskap för att kunna bli en bra ledare, säger Monica Ögren som är HR-strateg.

  • Lönsam hälsosatsning hos Sundsvall Elnät

    Hälsoarbetet sedan år 2004 har gett resultat. Många medarbetare har förflyttat sig från riskgrupp till friskgrupp. Det ger ökad produktivitet och färre sjukdagar. - Vi har en beräkning som bygger på antagandet att en medarbetare som inte mår bra inte heller orka vara produktiv hela arbetsdagen, säger personalchef Tord Näsberg. Produktionsbortfallet har vi räknat till 10% varje dag. Det blir motsvarande en månads arbete varje år. Lägg därtill att den som inte mår bra har fler sjukdagar.

  • Skellefteåkraft arbetar med riskanalys vid organisationsförändringar

    KFS träffar Tommy Eriksson från Skellefteåkraft då han gästar KFS kontor för att hålla en kurs i riskanalys. Läs mer om hur Skellefteåkraft arbetar med riskanalys.

  • Annelie Elfsö, en av dem som fick hjälp av Trygghetsfonden

    Ibland tvingas man till personalneddragningar. Då kan Trygghetsfonden vara ett stöd – och till nytta både för individen och för företaget. Målet är att stötta företaget så att uppsägningar inte behövs. Om det inte är möjligt stöttar fonden anställda med ”hjälp till självhjälp” fram till en ny sysselsättning. Annelie Elfsö hade arbetat på Dalkia i åtta år när hon var en av dem som fick gå vid en omstrukturering 2009. Läs hur hon fick stöd av Trygghetsfonden och genom detta kunde starta eget företag.

  • Stockholm Vatten AB – första svenska företaget som fått CEEP-CSR Label

    Den 14 november 2012 fick Stockholm Vatten AB certifieringen CEEP-CSR Label – den enda CSR-certifieringen på europeisk nivå som är utformad särskilt för de företag som levererar samhällsnyttiga tjänster.

  • Tidig rehabilitering hittar det onda innan det blir ont

    Sundsvall Elnät arbetar med tidig rehabilitering. - Vi vill hitta det onda innan det blir ont, säger personalchef Tord Näsberg. Det här är ett koncept som kräver allas, och inte minst medarbetarnas, aktiva medverkan. Filosofin är enkel från företagets sida. Medarbetaren säljer sin arbetskraft och sin kompetens och kvaliteten blir bättre om medarbetaren mår bra.